Förståelse för helheten är viktigt för lönsamhet i tjänstebolag

Programmet Managing Professional Services utgår från ett helhetsperspektiv på att skapa och driva framgångsrika verksamheter inom professionella tjänster. Under ledning av Carl Lindeborg, vävs perspektiv på affär, ledarskap och styrning ihop.

En av föreläsarna i utbildningen är Johan Graaf som utbildar i företagsekonomi. Vi bad honom berätta mer om vad ledare inom kunskapsintensiva tjänsteföretag behöver ha koll på när det gäller just ekonomi.

Johan, vad utmärker ekonomidelen i just detta program?

– I linje med hela programmet är ekonomipasset specialanpassat för tjänstesektorn och heter ”Styra för lönsamhet och tillväxt” - två centrala parametrar för tjänsteföretag. Passet fokuserar på de ekonomiska frågor och utmaningar som branschen ställs inför och det blir ofta goda diskussioner när erfarenheter byts mellan deltagare. När ekonomiska begrepp och samband ska appliceras gör vi det dessutom alltid på utvalda tjänsteföretag och gör djupdykningar i hur de arbetar exempelvis med rörelsekapital och effekten av förvärv.

Varför är det viktigt för en konsultchef att förstå ekonomi? Är det inte ekonomiansvarigas roll?

– Det är såklart inte relevant för en konsultchef att utföra detaljerade beräkningar eller hålla reda på hur regelverken är formulerade. Det sköter ekonomicheferna och controllers. Vi lägger tonvikt på förståelse, kommunikation och användning av ekonomisk information. Oavsett om deltagarna har en ekonomisk bakgrund eller inte ger kursen en påfyllning med ekonomisk kunskap som många upplever att de behöver. Det är otroligt viktigt att chefer med ekonomiskt ansvar också förstår de ekonomiska effekterna och sambanden i verksamheten för att kunna ta rimliga beslut.

Vad är viktiga skillnader mellan produkt- och tjänstebolag vad gäller exempelvis balansräkning och resultaträkning?

– De viktigaste resurserna för ett tjänstebolag och konsultbyrå är medarbetare, kunskaper, varumärke, innovationer och relationer. Men eftersom det till stor del inte får tas upp som en faktisk tillgång i balansräkningen syns det istället som en kostnad i resultaträkningen. Det är otroligt viktigt att förstå att många kostnader faktiskt utgör viktiga investeringar - vilket får ett annat signalvärde i organisationen. I resultaträkningen är det också till stor del personalkostnader som dominerar och tjänstebolag har typiskt sett ett högt förädlingsvärde i sitt erbjudande.

Hur kan man se vilka lönsamhetsresor olika verksamheter har gjort?

– Vi använder oss av DuPont-modellen för att utvärdera lönsamhet och lönsamhetsresor. Det är en central ekonomisk modell och troligtvis den mest använda för att räkna fram operativ lönsamhet i en verksamhet. Den tar hänsyn både till det resultat som genereras och det kapital som har investerats i verksamheten. En av de sakerna som brukar bli tydligt för tjänstebolagen är effekten av förvärv. För konsultbolagen är tillväxt ofta en utmaning då det finns ett marknadsintresse av att växa men samtidigt är det svårt att hitta rätt kompetens i form av drivna individer som är självgående i projekten. För att kunna växa måste många verksamheter därmed göra förvärv, men det får också konsekvenser för lönsamheter.

Vad skulle du säga att deltagarna uppskattar mest?

– Vi har stort fokus på att ha kul de här dagarna. Ekonomisk information kan göra så att vi ser våra verksamheter - och vår omvärld - på ett nytt sätt och förstå varför vissa utfall faktiskt blev som det blev. Det material och övningar vi arbetar med utgår dessutom från faktiska verksamheter och inte stiliserade skolboksexempel. Det är centralt för att ge deltagarna en bättre förståelse för vad som händer i deras bransch. Det är också uppskattat att vi drar nytta av den enorma erfarenhetsbanken som finns i rummet och det är väldigt givande att lyssna till deltagarna och deras erfarenheter. Det finns alltid någon som har ställts inför liknande problem och som har goda råd och tips på hur man tar sig vidare.

Detta är något som även programledare Carl Lindeborg ser.

– Efter ekonomidelen brukar deltagarna säga att de nu förstår samband i sin verksamhet som de kanske inte sett förut, berättar Carl. De förstår hur nyckeltal hänger ihop och påverkar varandra. Dessutom uppskattar de den breda och konkreta verktygslåda som de får med sig att applicera i sin egen verksamhet. I det ingår även ett ”ekonomiskt språk” och kunskap om hur man bättre och tydligare kan kommunicera om detta för att förmedla en mer heltäckande bild och nå ett större engagemang.

 

”FÖR ATT KUNNA VÄXA MÅSTE MÅNGA VERKSAMHETER GÖRA FÖRVÄRV, MEN DET FÅR OCKSÅ KONSEKVENSER FÖR LÖNSAMHETEN.”